Reporäntan, numera officiellt kallad Riksbankens styrränta, är en styrränta och används för att stimulera den ekonomiska tillväxten. Reporäntan är det tidigare namnet på Riksbankens styrränta och är det främsta verktyget som Riksbanken använder för att styra inflationen och stimulera den ekonomiska tillväxten. Riksbanken är Sveriges centralbank och är en myndighet som lyder under riksdagen. Riksbanken ansvarar för Sveriges penningpolitik och har till uppgift att upprätthålla ett fast penningvärde.
Riksbanken justerar styrräntan i syfte att hålla inflationen på en låg och stabil nivå. Riksbanken bedömer kontinuerligt konjunkturläget både i Sverige och internationellt, och tar beslut om styrräntans nivå med utgångspunkt i förväntningar om den framtida inflationsutvecklingen. Genom att förändra priset på pengar så förändras aktiviteten i ekonomin på olika sätt, vilket sedan påverkar inflationen.
En ränta kan ses som priset på pengar. Banker har möjlighet att låna av eller placera pengar hos Riksbanken mot ränta. Dessa in- och utlåningsräntor är knutna till styrräntan. Genom att bestämma nivån på styrräntan påverkar Riksbanken de räntor som hushåll och företag möter när de lånar pengar. Förändringarna i styrräntan ger effekt både på kort och lång sikt.
Det första som händer när styrräntan ändras är att dagslåneräntan förändras. Det leder till att bankerna ändrar sina räntor gentemot både företag och hushåll för lån eller besparingar. Penningpolitiken verkar genom flera kanaler och med tidsfördröjning. Efter att Riksbanken ändrat styrräntan tar det cirka ett till två år innan man kan se den fulla effekten på inflationen.
Om Riksbanken gör bedömningen att det framtida inflationstrycket behöver dämpas höjs styrräntan. Det leder till minskad vilja att investera, dämpad konsumtion och sjunkande börskurser. En höjd styrränta leder även till ökade kostnader för lån för både företag och hushåll. Riksbankens beslut baseras främst på förväntningar om framtida inflation och dess påverkan på ekonomin.